Njuter av livet
Ja idag njuter jag av livet. Igår så njöt jag oxå av livet. Fast på ett annat sätt *ler*. Ja igår var det mors dag. Vi (jag och barnen) satte oss i bilen för den väldigt korta resan till stugan. Där skulle vi träffa mamma o pappa.
Ja jag säger korta resan. Det är banne mej inte många förunnat att ha en så härlig stuga så nära. Vill vi åka dit o ta en kopp kaffe så kan man göra det. Ca 40 min i bil. Väl ute i stugan så fick vi nässelsoppa med smörgås. En lagom lunch. O GOTT. Tack snälla mamma. Efter dxet så blev det kaffe med dopp och glass. Mums. När vi åkte hem, så stannade vi vid Tuplavippan. Det är ju tyvärr inte så ofta som jag har tid att gå in där. Men nnu gjorde vi det. Cazzie köpte en bok. Det gjorde jag med. Och Alex köpte en spargris *ler*.
Väl hemma så satt vi en stund o funderade på vad vi skulle göra. Filmkväll med hämtpizza blev det. Jätte mysigt. Så nog njöt jag av livet igår.
Idag njuter jag av livet på ett annat sätt. *ler* Solen vräker ner och har gjort i stort sätt hela dagen. Alla som känner mej vet ju att jag dyrkar solen! Har rännt lite på Kupolen med Cazzie. Letade lite kläder till Alex slutar skolan. Efter det så åkte jag hem. Möttes av en överlycklig son (Alex). Han och en kompis stack iväg o cyklade. Själv så tog jag mej en vindrink (fast det är måndag.....) och skurade lite stolar. Nu har solen flyttat på sej, så jag kan inte sitta på den balkongen mer idag. Så nu sitter jag på den med sol *ler* och njuter av en vindrink med frusna jordgubbar i. Känner mej ganska tillfreds faktiskt. Och samtidigt så slår mej tanken, får man vara så här lättjefull och njuta av livet fast en mycket kär vän ligger i Uppsala, medvetslös efter små hjärnblödningar och efter att ett brock på kroppspulsådren brustit? Och vet ni... JA DET FÅR MAN...
Jag vet att Lena skulle vara den första att säga att visst får jag njuta av livet fast hon är dålig. Hon KRÄVER det! Nu har ni ju hört att hon sakta men säkert blir bättre. Hon tittar oftare med båda ögonen, rör på höger hand och höger fot, hon har fått antibiotika i förebyggande syfte och idag har dom visst tagit prover för att se om dom kan sätta in en schunt i huvudet på henne istället för den slang som sitter där nu. När hon har fått scunten så kan dom med största sannolikhet flytta henne till Falun istället.
Så nu sitter jag här på balkongen och njuter av värmen, vinet och att vi (jag och min familj) mår ganska bra *ler*. Naturligtvis så tänker jag på Lena, men jag har en mycket stark känsla av att hon snart är hemma. För hon har lovat mej att vi ska sitta på mina balkonger o dricka vin. Så det så *ler*
Kram på er där ute o tänd ett ljus för Lena
Ja jag säger korta resan. Det är banne mej inte många förunnat att ha en så härlig stuga så nära. Vill vi åka dit o ta en kopp kaffe så kan man göra det. Ca 40 min i bil. Väl ute i stugan så fick vi nässelsoppa med smörgås. En lagom lunch. O GOTT. Tack snälla mamma. Efter dxet så blev det kaffe med dopp och glass. Mums. När vi åkte hem, så stannade vi vid Tuplavippan. Det är ju tyvärr inte så ofta som jag har tid att gå in där. Men nnu gjorde vi det. Cazzie köpte en bok. Det gjorde jag med. Och Alex köpte en spargris *ler*.
Väl hemma så satt vi en stund o funderade på vad vi skulle göra. Filmkväll med hämtpizza blev det. Jätte mysigt. Så nog njöt jag av livet igår.
Idag njuter jag av livet på ett annat sätt. *ler* Solen vräker ner och har gjort i stort sätt hela dagen. Alla som känner mej vet ju att jag dyrkar solen! Har rännt lite på Kupolen med Cazzie. Letade lite kläder till Alex slutar skolan. Efter det så åkte jag hem. Möttes av en överlycklig son (Alex). Han och en kompis stack iväg o cyklade. Själv så tog jag mej en vindrink (fast det är måndag.....) och skurade lite stolar. Nu har solen flyttat på sej, så jag kan inte sitta på den balkongen mer idag. Så nu sitter jag på den med sol *ler* och njuter av en vindrink med frusna jordgubbar i. Känner mej ganska tillfreds faktiskt. Och samtidigt så slår mej tanken, får man vara så här lättjefull och njuta av livet fast en mycket kär vän ligger i Uppsala, medvetslös efter små hjärnblödningar och efter att ett brock på kroppspulsådren brustit? Och vet ni... JA DET FÅR MAN...
Jag vet att Lena skulle vara den första att säga att visst får jag njuta av livet fast hon är dålig. Hon KRÄVER det! Nu har ni ju hört att hon sakta men säkert blir bättre. Hon tittar oftare med båda ögonen, rör på höger hand och höger fot, hon har fått antibiotika i förebyggande syfte och idag har dom visst tagit prover för att se om dom kan sätta in en schunt i huvudet på henne istället för den slang som sitter där nu. När hon har fått scunten så kan dom med största sannolikhet flytta henne till Falun istället.
Så nu sitter jag här på balkongen och njuter av värmen, vinet och att vi (jag och min familj) mår ganska bra *ler*. Naturligtvis så tänker jag på Lena, men jag har en mycket stark känsla av att hon snart är hemma. För hon har lovat mej att vi ska sitta på mina balkonger o dricka vin. Så det så *ler*
Kram på er där ute o tänd ett ljus för Lena


1 kommentarer:
Klockan 9:36 em ,
Brittis sa...
Så härligt du tycks tycka att livet är nu. Håll kvar den känslan så länge som möjligt. Det var så trevligt att ni kom och att koka nässelsoppa till er och se hur ni slevade i er soppan det var en fröjd.
Det låter trösterikt att Lena visar så pass många tecken på uppvaknande. Vi tänker mycket på henne.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida