Kickans vrå

Det finns svarta får i alla hjordar, Hellre en lus i grytan än inget kött alls, Vi föds gråtande, lever klagande och dör besvikna, Ungdom vild - ålderdom mild (JAG får en jätte mild ålderdom), Ungdom är ett fel, som går över med åren

onsdag, maj 26, 2010

En omtumlande dag

Ja idag så åkte jag ner till Lena i Uppsala. Samtidigt som jag kände ett lugn inom mej, så fladdrade det i magen. Vad skulle jag få se och höra? Nåja väl framme så knallade jag omkring i solen (fast det blåste mycket) och väntade på hennes dotter, Mia, och hennes kompis, Aina. När vi väl sammanstrålade så var det blandade känslor. Glada för att få träffas, så som Lena ville att vi skulle göra nån gång, och ledsna för att det skulle ske efter så tråkiga omständigheter. Nåja, vi (jag och Aina) fick lite mer info om vad som hänt. Stora kroppspulsådern hade brustit. Div hon hade haft brock och säkert under en längre tid som nu brustit. Samtidigt med det så har hon haft mindre proppar i hjärnan. Men hon hade som sagt blivit bättre under måndagen. Då hade medvetslöshetsgraden (fan vilket långt ord) stigit/sjunkit (vad man nu säger) från en 7:a som är nära koma, till en 5:a och det var ju skönt att höra. När vi väl kom upp och fick träffa Lena så var det ju först jobbigt. Många tankar som flölg genom skallen kan jag tala om. Men det var samtidigt skönt att få se henne. Det såg ut som om hon sov, och det kändes som ett väldigt lugn. Jag hälsade naturligtvis från alla som hon kände och sen tog jag fram gossedjuret som vi visste att hon vill ha. Ett kort på pappa och Lena på flotten och ett på Cazzie stäldes dit oxå. Det var nämligen så att Lena hade ett kort i plånboken på henne. Så när jag pratade med Mia första gången och bara sa hennes namn, så frågade hon om jag hade en dotter som heter Cazzandra. Ja sa jag. Hon sa att som jag har undrat vem denna Cazzandra är. Vi stannade inte så länge. Men nog märkte jag att hon hörde. Det fladdrade bakom ögonlocken (inte oroligt) nr jag sa att Harry behöver skötas om.
Jaa för er som inte vet, så är Harry min bärbara dator *ler* Efteråt så åkte jag med Mia hem en sväng. Vi käkade lite mat och pratade. Det var väldigt skönt faktiskt. Det hade varit jobbigt att sätta sej i bilen direkt efteråt.
Men jag kommer då snart att åka ner igen.

Kram på er där ute och låt ett ljus brinna för Lena

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida