En helt vanlig dag *ler*

Idag har jag o Sanna uträttat en hel del. Allt gick faktiskt som vi tänkt oss. En del av er vet ju att Sanna bestämt sej för att gå om 9:an, och för er som inte visste, ja då vet ni det nu. Det är faktiskt ett beslut som hon tagit själv (men jag sådde väl kaanske ett litet frö). Så därför hade jag bokat tid med hennes rektor idag. Var lite nervös att hon skulle sätta sej på tvären, men det gjorde hon inte tack o lov. Hon tyckte att det var bra och förnuftigt tänkt av Sanna. Hon höll även med om att det bästa för Sanna var att byta skola, då det skurit sej rejält mellan henne och flera lärare.

Så när det var klart så åkte vi till Sannas nya blivande skola och skulle berätta (åååå va jag är glad för att skolorna slåss om eleverna). Vi pratade med båda (ja dom har 2 st) rektorerna och de blev ju glada för att få lite mer pengar. Men naturligtvis kom ju frågan om vad hon har för betyg nu och hur det kan komma sej att dom var så dåliga.
Vi förklarade och då sa den ena rektorn:
- Du är väl medveten om att vi på den här skolan ställer lite krav på eleverna och kanse är lite strängare än på andra skolor? Klarar du det?
Varpå Sanna tittar lite konstigt på honom, ungefär som att "är du dum eller?" och svarar:
- Men det är det jag behöver o vill ha ju!!!!
Så nu är hon inskriven där from höstterminen (vi tyckte inte att hon skulle byta nu).

Sen har ju Sanna sagt i många år att hon vill byta förnamn. Det har ju jag motsatt mej, men nu kom frågan upp igen. Hon ville lägga till ett förnamn till och ha det som tilltalsnamn, men fortfarande kallas Sanna. Hon ville ha en nystart i den nya skolan.
Okey då tänkte jag. Så vi åkte till Skattemyndigheten (vi var ju iaf ute o åkte menar jag) och la till ett namn. Cazzandra blev det. Det namnet har hon velat ha i MÅNGA år. Så nu är det undertecknat o klart. Inte lätt måste jag säjja eftersom jag fortfarande har handen i gips *fniss*.
Sanna har ju även skaffat sej ett jobb. Hon är ute o säljer barnkläder på provision, så hon knackar dörr. Det går mycket bra för henne faktiskt. Detta gör hon på kvällarna kan jag ju då tillägga.

När sen mamma ringde nu på kvällen så talade jag om allt detta för henne. Jag tänkte, att efter 37 år med mej så måste hon ju vara LITE luttrad iaf, men faktiskt så blev hon tyst en stund när jag berättat detta. Men hon tyckte sen (efter lite betänketid på nån minut) att det var ju bra nyheter iaf. Men hon önskade att jag kunde sprida ut alla nyheterna LITE iaf.
Hon frågade om jag hade FLER nyheter.
Nej sa jag då... Eller???? Ja det skulle väl då vara att jag och grannen ska börja hålla lite kurser sa jag. I vad då? frågade mamma.
Lär dej spå i spelkort! svarade jag.
Kan du sånt???? frågade hon. Ja nog har jag hållit på med sånt förut (även tarot) sa jag.
Men det är ju länge sen sa hon. Ja det är väl med det som med din healing svarade jag.

Vi pratade inte så mycket mer, för mamma skulle snabbt rapportera lite till pappa och sen iväg på syjunta. - Gissa om jag har mycket att berätta för dom nu! sa mamma *ler*.
Åhhh vad jag skulle ha velat va en fluga på väggen där.

Ha det bra där ute allihopa o tänd ett ljus för alla kalla, frusna, vilsna själar