Efter att jag läst kusinens blogg

så kommer jag naturligtvis ihåg sånna episoder från när Sanna var liten. Nu hade (har) jag iofs inte en karl som jag kan skylla på att han inte sett efter Sanna men men....

Den första episoden som jag kommer ihåg var:

Sanna kan väl ha varit ca 1,5 år (jo jag hade/har snälla barn som låter mej sova) och vaknade en morgon av att Sanna ropar: MAMMA JAG KOMMER INTE NER!!!!!
Upp lite yrvaken så där ni vet o kollar i spjälsängen (hon kom ner i den men inte ur den) men där fanns ingen Sanna. Kollade upp i trappen men där var hon inte heller. Så gick jag ut i köket....

Där på diskbänken stod hon... Och hon hade förvandlat mitt fina välstädade kök till...
EN STOR PIZZA!!!!!! Jo ni läste rätt. En stor Pizza!!!!! Hon hade hittat en STOR påse med mjöl som hon hällt ut i köket (ni vet ju hur det kan damma) och sen hällt på vatten. Men där stod hon på diskbänken i sitt nattlinne helt indränkt i mjöl o vatten med en slev i handen och säjjer: Jag bara baka lite bröd till dej mamma...

En annan gång (som var mindre kul då) var när jag hade jobbat natt på Cederroth. Mamma hade varit barnvakt på kvällen/natten och jag åkte ju dit o sov. Mamma skulle börja jobba på morgonen, men jag sov vidare (Sanna brukar ju vara snäll). Men så kom hon o kröp upp i bäddsoffan där jag sov o mös lite. Sen sa hon att hon hade ritat lite fint till mej. Jag gick upp o såg till min fasa att hon gått lös med spritpänna på: bokhyllan, tv:n, parkettgolvet, dörrar (obehandlade, hur man nu kan ha det med en 2:åring i huset), stolar, tapeter mm.... Ja ni kan ju själva tänka er synen. Nu fick jag tack o lov bort allt utom från dörr, stol och tapet. Men Sanna fick själv tala om för mormor när hon kom hem från jobbet, vad hon gjort.

Så Marit.... Förbered dej på fler saker.

Kram på er alla